Aktiva förvaltare

”Även den som hade fått en talent kom fram. Han sade: Herre, jag visste att du är en hård man som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har strött ut. Jag var rädd, så jag gick och gömde din talent i jorden.” / Matt 25:24-25

I standardöversättningar av Guds Ord, står att tjänaren fick en talent att förvalta. I en parafras, fick tjänaren en ”säck guldmynt”. Vad det var exakt har mindre betydelse, utan det var att det var en gåva och det handlar om hur den förvaltades.

Vi – du och jag – har fått en gåva, vi är Guds förvaltare och största gåvan vi fått är tveklöst frälsningen.

Hur förvaltar vi den? Tar jag glatt emot den, men gräver ned den – glömmer bort den? Gömmer jag undan min frälsning för andra, eller bekänner jag den? Förvaltar jag den aktivt, genom låta mig helgas och bli mer Kristuslik?

Anden vill hjälpa oss förvalta nådens gåva, låta oss vara öppna för Anden så Han får tid och rum att göra det!

Min broders nöd

”Om någon har jordiska ägodelar och ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom?” / 1 Joh 3:17

Inför dessa ord måste jag pröva mig själv. Jag måste väga mitt eget välbefinnande gentemot min broders nöd.

Handlar mitt liv om att enbart göra rätt, ett moraliskt perfekt liv? Eller handlar det om det Andliga enbart – under och mirakler, utan reellt ansvar för min broder?

Har jag hamnat i ett dike, där bara en aspekt av det kristna livet levs?

Kan då Guds kärlek förbli i mig, om jag enbart lever moraliskt rätt? Kan då Guds kärlek förbli i mig om jag lever enbart i det Andliga, utan nöd för den fattige? Hoppar jag över Jakobs ord, när jag läser Bibeln: ”Visa mig din tro utan gärningar, så ska jag visa dig min tro genom mina gärningar.” / Jak 2:18

Ett radikalt kristet liv innebär mycket…!

Greppa livet

”Sök Herren medan Han låter sig finnas, åkalla Honom medan Han är nära.” / Jes 55:6

Vad handlar livet om, varför finns vi? Handlar livet om: Pengar, karriär, självförverkligande, lustar… När vi i så fall nått detta, eller det rycks undan, vad återstår då?

”Livet skall levas!” Ja, visst. Men livets mening är inte detta ovan, livets mening är större. Livet är ett val, ett val som avgör och som förändrar allt, både här och nu och livet efter döden. För döden är inte slutet, döden är istället början på något nytt och livet här, är inledningen.

Tror vi på detta blir livet plötsligt så mycket mer än pengar och karriär, självförverkligande och lustar. Då får livets värde och mening en helt ny dimension. Då blir livet mer än bara ett tillfälle för lyckosökande – mer än bara uppblåst yta och finish och mer än bara djup sorg och meningslöshet – när det som syns som livets mål plötsligt tas ifrån oss.

Tror du att ”någon” finns? Tror du att ”något mer väntar”? Slösa då inte bort ditt liv, jagande efter det som ändå kommer tas ifrån dig. Skynda dig att greppa livets mening!

Evangelium – ”fem i tolv”

”Om jag talar både människors och änglars språk men inte har kärlek, är jag bara ekande brons eller en skrällande cymbal.” / 1 Kor 13:12

Det lättaste som finns – om man vill skapa en populär och stor kristen grupp eller blogg via medier – är att komma med avslöjanden, kritik, utpekanden osv. Tala högt och brett om andras fel och brister, och varna för andras läror.

Jo, detta kan ha sin givna plats, vara viktigt och vara nödvändigt – i en radikal men kärleksfull kontext.

Men med denna grupp vill jag framför allt bygga upp, trösta varandra, sporra varandra. Jag vill väcka icke troende till förståelse för evangelium och jag vill leda dem till frälsning.

Om vi tror – vilket många av oss gör – att vi lever i de sista dagarna, måste detta innebära att vi tror att utrymmet – tidsmässigt – nu är kort för att människor skall bli frälsta: Då måste vi använda denna tid – och de möjligheter vi ännu har – på bästa sätt!

Gud älskar alla! Låt oss alltid ha denna kärlek som grund och utgång, för allt vi skriver, säger och gör.

Lärjungar

Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! / Jesu ord i Matt 28:19

Tack god Gud för trösten i Dina ord. Vi är kallade att bli och vara lärjungar: ”Gör alla till lärjungar!”

Det finns flera välsignande och tröstande betydelser och tankar i ordet lärjunge. Men där finns också förväntningar i dem, från Jesus.

Den som är lärjunge är inte färdig – den personen är på inlärandets väg.
Den som är lärjunge behöver inte och kan inte ha svar på allt.
Den som är lärjunge får göra fel – och kommer att göra det.
Den som verkligen vill vara lärjunge, måste självklart fokuserar på sin Mästare.

Du och jag är lärjungar ”tjugofyra sju” – d.v.s.dygnets alla timmar, veckans alla dagar. Vi söker Guds Ord och Andens ledning och lärdom. Och när det ändå går fel – för det gör det ibland – då tar vi nya tag, för att fortsätta att vara de lärjungar vi är kallade att vara.

Låt oss aldrig glömma bort vad ordet lärjunge betyder och glömma bort att vara det eller mena oss kommit mycket längre än andra…

Bibeln – Guds Ord

”Guds Ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och genomtränger tills det skiljer själ och ande, led och märg, och det dömer över hjärtats uppsåt och tankar.” / Heb 4:12

Vad är Bibeln för bok? Är det en samling religiösa småskrifter, författade av människor, eller är det Guds Ord, förmedlade via människor? Jag tror på det senare. Nyansen på orden, tror jag är målade med hjälp av varje enskild människas karaktär och sinnelag, precis som när några målar en tavla.

Bilden kan vara den samma, men någon målar med olja, någon med akryl, någon använder akvarell. Någon använder starka eldiga nyanser, någon målar med svaga mjuka nyanser.

På samma sätt tror jag författarnas ordval är födda ur deras personlighet. Men budskapet är samma: Guds Ord! Nyansen är författarnas, men författarna har Gud valt – Han som känner varje människas kynne och lynne.

Därför skall vi inte allt för snabbt lockas att betrakta Guds Ord som färgat av människor.

Gud har medvetet valt vem som skall skriva vad och när. Varje författare är handplockad av Gud, att skriva just sin bok, med sina nyanser. På så vis är Guds Ord, Guds Ord – men nedtecknat av många, över lång tid!

Våga möta livet

Då sa Han till dem: ”Varför har ni letat efter mig? Visste ni inte att jag måste vara hos min Far?” / Jesu ord i Luk 2:49

Detta är de första orden Jesus sagt och som blivit nedtecknade. De är – tänker jag – en uppenbarelse av vem Jesus är och en vägvisare till Fadern.

Jesus är Guds Son på ett unikt sätt. Vi är alla Guds barn, troende som icke troende. Som mottagare av Guds nåd och födda på nytt blir vi på ett nytt levande sätt, Guds barn. Men Jesus Kristus är Guds Son, på ett unikt sätt.

Jesus är mer än historisk.
Jesus är mer än ett föredöme.
Jesus är mer än en profet.
Han är Gud – iklädd människans kropp och villkor.

Vi kan inte koppla bort Jesus från Gud. Vi kan inte koppla bort Gud från Jesus! Vi kan självklart betrakta dem som unika, men när vi passerar betraktandets stadium och vill komma dem nära – oavsett religiös bakgrund – måste vi förstå: ”De är ett!”

”… jag måste vara hos min Fader!”

Först hos Jesus Kristus, möter vi Fadern. Med den förståelsen måste vi börja, om vi skall nå fram till sanningen om livet och oss själva.

Hallå, du får inte somna – ❤️

”Under dagarna före floden åt de och drack, de gifte sig och blev bortgifta ända till den dag då Noa gick in i arken, och de visste ingenting förrän floden kom och ryckte bort dem alla. ” … ”Var därför vakna, för ni vet inte vilken dag er Herre kommer.” / Jesu ord ur Matt 24:37-44

Ibland har man upplevt hur dessa ord formats till ett hot. Gud blir despotisk och farlig: ”Han kan komma på natten, när du sover, och hämtar alla andra…”

Det är inte konstigt, att människor blundat för vad Guds Ord lär om ändens tid, uppryckandet och vedermödan. Via muntlig undervisning, böcker, filmer m.m. har skräckscenarier målats upp som skapat ånger och oro, där det alls inte behövts.

Man har ibland färgat budskapet och fått det att låta som om Han kommer för att överraska, för att komma på vilka som är verkligt rättfärdiga och vilka som är skenheliga: ”Passa dig, du vet inte…”

Olustkänslor, har gjort att äldre människor inte velat lyssna till budskapet och föra det vidare. Olustkänslor har gjort att generationer av församlingsledare nu saknar kunskap och generationer av församlingsmedlemmar inte kan koppla nutida skeenden med Bibliska tidstecken.

Kom ihåg! Jesu Ord om änden, är inte ett hot. Hans Ord är en kärleksfull och en i god tid meddelad uppmaning: ”Somna inte, håll dig vaken!”

Vägval

”En åker som dricker regnet som ofta faller på den och som ger god gröda åt dem som den brukas för, den åkern får välsignelse från Gud. Men bär den törnen och tistlar är den värdelös, och förbannelsen är inte långt borta. Slutet blir att den bränns av. ”/ Heb 6:7-8

Författaren delar här en liknelse, med en grupp människor, där man anar en risk, och där författaren behöver påminna om de välsignelser de upplevt.

Verserna talar om ett blomstrande och ett vägval. Om fortsatt god skörd, eller en skörd av törne och tistlar.

Vår framtid som land ligger i Guds välsignande händer. Jag ser Gud som välsignande, inte som straffande – detta är viktigt .

Gud vill välsigna! Det är möjligt när vi låter oss omslutas av Honom. Drar vi oss undan – vänder Gud ryggen – är det inte Guds straff som drabbar oss, utan effekten av att vi lämnar Guds beskyddande närvaro. Vi väljer ju bort Honom.

Låt oss fråga oss: Vart är Sverige påväg? Hur kan vi – du och jag – påverka vårt lands vägval. Skall vi tänja Bibelordets gränser, tills försvaret brister? Eller skall vi på nytt klä oss i Guds vapenrustning – och segra?

Vi lever redan i löftet

”Ty med ett enda offer har han för all framtid fullkomnat dem som blir helgade.” / Heb 10:14

Känner du dig tveksam avseende din frälsning? Läs och ”lyssna” då till orden ovan: Han (Jesus Kristus) har för all framtid fullkomnat dem – d.v.s. också dig – som blir helgad.

Notera tidsaspekten (tempus) i orden ovan. Jesus Kristus har fullkomnat oss, som blir helgade. Frälsningen är ingen framtida belöning, det är ingen belöning över huvud taget, vi är frälsta av nåd, en gåva. Jesus har redan gett oss vad vi nu, liksom i efterhand, låter oss ledas mot.

Vi leds och låter oss ledas i helgelse, mot målet som redan är vårt.

Tvivla inte på din frälsning – du har ju redan fått den – men jobba mot den, ”hand i hand” med Guds Ande.

Vi kan göra fel – och vi gör det. Men vi fortsätter mot målet och trotsar Satans fördömande, genom att tacka för den nåd vi redan fått.

”…arbeta med fruktan och bävan på er frälsning…” / Fil 2:12

Så är det: Vi jobbar inte för frälsningen, men av tacksamhet jobbar vi – med oss själva – på den.